Ansvar för forskningen

Forskningshuvudmannen, dvs den fysiska eller juridiska person i vars verksamhet forskningen utförs, ansvarar för forskningen.

Forskningshuvudman

Forskningshuvudmannen är den fysiska eller juridiska person i vars verksamhet forskningen utförs, till exempel lärosäte, kommun, region, myndighet eller privat företag. Vid uppdragsforskning är det den huvudman som åtagit sig att i sin verksamhet utföra forskningen som är forskningshuvudman.

Det är forskningshuvudmannen som har det yttersta ansvaret för forskningen och är den som ska ansöka om etikprövning. Forskningshuvudmannen är ansvarig för att forskning som omfattas av lagen inte utförs utan godkännande. Huvudmannen ansvarar också för att ansökan blir komplett.

Ett universitet eller en region är alltid forskningshuvudman när forskning utförs av den som är anställd där. Då forskning bedrivs vid en universitetsklinik kan antingen regionen eller universitetet vara forskningshuvudman om den forskare som genomför studien har sin anställning vid såväl universitetet som regionen. Avgörande bör vara om forskningen huvudsakligen genomförs inom regionens verksamhet eller inom universitetets verksamhet.

Behörig företrädare för forskningshuvudmannen

Behörig företrädare är t.ex. prefekt, enhetschef eller verksamhetschef. Forskningshuvudmannen bestämmer själv genom intern arbets- eller delegationsordning eller genom fullmakt vem som är behörig att företräda huvudmannen.

Forskare som är huvudansvarig för genomförandet av projektet – kontaktperson

Huvudansvarig forskare ansvarar för att den eller de som lokalt genomför projektet har tillräcklig kompetens för att genomföra projektet på ett för forskningspersonerna säkert sätt och att de har tillräcklig kännedom om god forskningssed.

Vid doktorandarbeten är det i regel huvudhandledaren som har huvudansvar för genomförandet av ett projekt.

Vid uppdragsforskning är det den forskare som har fått uppdraget att vara huvudansvarig att genomföra studien i en forskningshuvudmans verksamhet som ska anges.

Om flera forskningshuvudmän är inblandade eller om flera forskare inom samma huvudmans verksamhetsområde samarbetar i samma projekt ska en forskare utses till huvudansvarig samt kontaktperson gentemot Etikprövningsmyndigheten.

Från den 1 januari 2019 ansöker du via Prisma.

Avgift för etikprövning

För en ny ansökan är avgiften 5 000 kronor eller 16 000 kronor. Avgiften för en ändringsansökan är 2 000 kronor.

Etikprövning – så går det till

Från och med den 1 januari 2019 ska alla ansökningar göras i ansökningsportalen Prisma. Information om hur du gör när du ansöker hittar du här.

Vad säger lagen?

Syftet med etikprövningslagen är att skydda den enskilda människan och respekten för människovärdet vid forskning. Avvägning mellan risker och kunskapsvinster är två faktorer som ska ingå i prövningarna.

Ändringsansökan

Vid väsentlig ändring avseende ett redan godkänt forskningsprojekt ska en ändringsansökan göras i Prisma. Om en ändring av ett ursprungligt projekt är omfattande ska en helt ny ansökan göras.

Om Prisma

Både du som person och din organisation behöver ha behörighet i Prisma för att kunna ansöka om etikprövning.